Det här är anledningen till att jag slutade simma

  • 2017-09-29

Foto: USAG-Humphreys

 

Den här veckan är bloggen tillbaka och en tjej som har gått ut skolan skriver om sina erfarenheter av simning i skolan – och sin simhallsrevansch i vuxen ålder.

 

På sistone har det publicerats ett flertal artiklar som skrivit om debatten kring separata badtider för män och kvinnor. Det finns två väldigt skilda åsikter om det här: Antigen tycker man att kvinnor och män bör få simma i samma rum eller så tycker man det motsatta. Här anser jag att demokrati blir något komplext. Vad är demokratiskt egentligen? Att vi får välja vilka vi vill simma med? Eller blir det odemokratiskt när begränsade barn eller vuxna inte får simma på grund av separata badtider?

 

För min del var det inte mina föräldrar som hindrade mig från att simma när jag var liten. Mina föräldrar tyckte det var ointressant om jag badade tillsammans med mina klasskamrater av det motsatta könet. Mitt problem var att ingen sa till mig vad man har på sig när man simmar. Därför tog jag på mig shorts och T-shirt när jag skulle simma med min klass. Det var vad man hade på sig i mitt hemland när flickor ville simma. Men i Sverige är det inte lika populärt att en tjej har vardagliga kläder i bassängen. Jag blev mobbad av elever på skolan på grund av mitt utseende och det är anledningen till att jag slutade simma. Att killar tog sig friheten att kommentera mitt utseende är en annan anledning till att det tog lång tid innan jag började simma igen. Då började jag lära mig att simma på egen hand! Jag var då i vuxen ålder och hade missat alla simlektioner i grundskolan.

 

Idag simmar jag tre gånger i veckan och varje gång jag gör det är jag stolt. Jag är stolt över att jag bär en baddräkt som många andra.